Det friskare folket är mer sjukt

Sjukskrivningarna minskade med 13 procent och även uttaget av VAB-dagar minskade med 4 procent under 2007. Samtidigt som detta sker rapporteras det om att svenska folket brottas med en större trötthet och att ungdomars psykiska ohälsa ökar.

En något motsägelsefull rapportering från två ändar av det svenska hälsotillståndet.

En av de grupper, som omnämns av professor Aleksander Perski som intressant, är den grupp jag tillhör, nämligen småbarnsföräldrarna. Det som enligt Perski sker där är att allt fler män drabbas av samma krav som kvinnor fått leva med ensamma tidigare.

Perski säger att "i dag kan inte längre alla män göra karriär på sina
kvinnors bekostnad, och de drabbas nu av samma flerdubbla krav som
kvinnorna. De reagerar likadant, med stress och sjukdom"
. Hur det är med den saken kanske jag återkommer till vid ett senare tillfälle.

Han säger också att "för att hitta en lösning måste vi flytta tillbaka ansvaret från individen till gruppen, till samhället."

I en småbarnsfamilj handlar det om att hitta rätt balans, något som är enkelt på pappret men mycket svårare i verkligheten. Allra helst om ambitionen är att ge sina barn det bästa de kan få för sitt framtida liv. Men om grunden är en ambitionen att gemensamt hjälpas åt att hitta denna balans så hjälper det ändå inte hela vägen när det är så mycket mer som ska hinnas med vid sidan om det rena "familjearbetet" bestående av hämtning/lämning på dagis, lek med barnen, bvc-besök, städning, matlagning, handling och andra grundläggande behov.

Sedan är det två arbeten som ska skötas, det är ett social liv utanför hem och arbete, det är träning och en rad andra aktiviteter som också ska hinnas med. Sådant som inte var ett bekymmer innan barnen, men som när barnen finns fortfarande ska hinnas med eller förväntas hinnas med för att vara en normal människa.

Till ovanstående praktiska agenda så ska man dessutom vara framgångsrik, både privat och yrkesmässigt, ha ett par fina bilar och en villa för några miljoner med en hög materiell standard. Samtidigt ska man ska vara snygg, vältränad, välklädd och helst hinna med minst ett par olika utlandssemestrar per år vid sidan om ett antal spännande och roliga weekendaktiviteter runt om i Sverige.

Om man kopplar samman det praktiska, det visuella och det materiella ovan med den ekonomiska aspekt som detta liv 2007, innehållande allt, innebär så är det inte så konstigt om det påverkar både den psykiska och fysiska hälsan för eller senare.

För att skapa sig mer tid för det som idag stressas igenom kan alla småbarnsföräldrar som heltidsarbetar göra ett aktivt val mellan att antingen deltidsarbeta eller köpa hushållsnära tjänster för att hinna med sitt familjeliv en aning bättre. I övrigt är det nog bara att börja sålla i alla måsten för att hitta sin egen nettolista.

Jag tror inte alls att initiativet måste flyttas tillbaka från individen till samhället. Det handlar snarare om att individen i det här fallet måste bli lite mer egoistisk i frågan om hälsan för sig själv och sina närmaste.

Samhället kan säkerligen bidra på sitt håll, men om det är som Aleksander Perski säger, att människan har en oerhörd förmåga att lösa problem, så borde det också vara individens rätt, och ansvar, att bygga sin vardag så harmonisk som möjligt utan statliga påbud och regleringar.

Vi kan inte gärna låta våra politiker lagstifta oss att inte stressa oss igenom våra privatliv. De ska istället ge oss valmöjligheter, likt den med subventionerade hushållsnära tjänster, för att kunna skapa oss en mer strukturerad vardag utan onödig stress.

Relaterat:

Dn Svd Dn sydsvenskan.se Dn Svd Svd

Allt om barn

Andra bloggar om: , , , , , , Intressant.se