Är Tommy Sjödin en bitterfitta?

Han har gjort stora insatser för Brynäs och svensk hockey, men nu är det dags att ändå inse fakta – en karriär kan inte fortsätta in i evigheten.

Jag trodde att man uppfostrade unga svenska idrottare till att klara av både med- och motgångar i karriären, men om inte ens Tommy Sjödin med sin, i hockeysammanhang, gammelfarfar-status kan klara av en bänkning vid 42 års ålder så kan jag inte förstå hur han som lagkapten ska kunna motivera sina unga lagkamrater i 20-årsåldern att hantera det samma.

Tommy Sjödin kan inte fortsätta gå omkring och tro att han i alla
evighet ska vara ordinarie i elitserien. Om det nu var första gången
genom tiderna som han bänkades i Brynäs så kanske det med 42 års
livserfarenhet borde kunna hanteras något mer stabilt än så som nu
skedde.

Givetvis uppmärksammas Wikegårds sköna kommentar i gårdagens hockeykväll om det faktum att Timrå skulle vara intresserade av att köpa Sjödin och att man skulle passa sig för att värva honom och hans fru:

Den ena gnäller på vintern, den andra gnäller på sommaren. Så att nä för tusan, så är det.

Ja, så har det i alla fall varit det senaste året när först frun blev förbannad över att det drog ut på tiden innan ett nytt kontrakt skrevs under och nu när Tommy själv varit förbannad över att inte platsa i en sketen elitseriematch.

Relaterat:

 

Andra bloggar om: sport, hockey, tommy sjödin, brynäs, niklas wikegård, ishockey, Intressant.se