Är det synd om en moderat spritmissbrukare?
För andra gången under 2007 är nu Stockholms moderatar finansborgarråd Kristina Axén Olin sjukskriven för sina alkoholproblem.
Hon har skrivit in sig på behandlingshemmet Nämndemansgården och säger att hon "har valt att göra denna behandling för att hitta tillbaka till en
bättre livsbalans. Jag hoppas och tror att stockholmarna respekterar
detta."Jag vill försöka att respektera alla som har problem av något slag, så att de kan få den hjälp som behövs för att själva ta ansvar för sina problem, men det blir en aning svårt i fallet Kristina Axén Olin när hon via sin partikamrat förklarar varför den en månad långa behandlingen sker nu och inte i våras när problemen först blev uppmärksammade.
Hon "valde" då att inte skriva in sig på en behandlingsmånad med hänvisning till den höga arbetsbelastningen. Nu säger Sverker Eriksson att "hon väljer att sjukskriva sig för en intensivbehandling just nu,
handlar inte om att problemen förvärrats, utan bara att tidpunkten
passade bra."Hur kan Kristina Axén Olin själv bestämma när det passar bäst att "sjukskriva sig själv" för en månadslång behandling och vad säger försäkringskassan? Med tanke på de restriktioner som sker i möjligheterna att sjukskriva sig så är det anmärkningsvärt hur hennes spritproblem skulle ha kunnat "hanteras" under ett halvårs tid för att nu, när arbetsbelastningen så tillåter, själv lägga in sig på en intensivbehandling.
En fråga som också inställer sig är hur hennes arbetsgivare under så lång tid har accepterat det faktum att de har haft en medarbetare med behov för intensivbehandling i fullt arbete?
För mig är hennes sätt att hantera sina problem inte ett sätt som tilltalar mig och som definitivt inte är så som de nya moderaterna vill att det ska se ut i vårt samhälle. Axén Olin är en gammalmoderat med en gammaldags, priviligierad och perspektivlös syn på vilka möjligheter som finns för människor i allmänhet att ta tag i de problem som de själva satt sig i.
Människor i allmänhet väljer inte, med hänsyn till sin arbetsbelastning, när de kan sjukskriva sig i en månad för intensivbehandling. De väljer inte heller själva när, och hur länge, de kan sjukskriva sig själva.
De ska dessutom, enligt moderata förtecken, ha en arbetsgivare som tar sitt ansvar för att hjälpa sin anställde med avlastning, stöd och hjälp för att komma tillrätta med sina problem. I Stockholms stad, och hos dess moderater, finns det uppenbarligen inte någon ansvarig person som har satt stopp för en missbrukande och högt uppsatt politiker. Trots att det varit välkänt sedan i våras har de valt att låta den sjuka personen själv avgöra den rätta tidpunkten för att ta tag i sina problem.
Jag tycker inte synd om henne, men jag respekterar Kristina Axén Olin för att hon försöker ta tag i sina problem. Däremot har jag mycket svårt att acceptera på vilket sätt hon och hennes omgivning valt att hantera frågan.
Det har skett på ett sätt som bara är möjligt för de som tillhör den privilegierade skaran människor, som har lyssnat på vad sin partiledare och statsminister har sagt om de nya moderaternas nya linje, men som ändå inte har fattat någonting av vad det i praktiken innebär att vara varken ny moderat eller en vanlig Svensson.
Relaterat:
Andra bloggar om: missbruk, alkoholist, samhälle, politik, kristina axén olin, moderaterna, fredrik reinfeldt, droger, alkohol, Intressant.se