Ett avtjänat straff innebär möjligheten till ett nytt liv

Jag är alldeles övertygad om att det finns mycket mer att önska av den kriminalvård som bedrivs i vårt land. Men nog måste vi ändå låta de som har blivit dömda för ett brott och avtjänat sitt straff få gå vidare i sina liv.

Frågan ställs på sin spets när det nu visar sig att en man som i början av 2000-talet dömdes till 11 års fängelse för hatbrott efter sitt frigivande i februari har antagits till läkarutbildningen på Karolinska institutet. Han har gjort genom att undvika att berätta om sitt straff och det har genom anonyma tips blivit känt.

Det framgår inte vad hans hatbrott består i. Det som går att förstå är att det givetvis handlat om ett grovt brott med tanke på att det renderade 11 års fängelse.

Om jag på ett principiellt plan väljer att uttrycka min åsikt så anser jag att om mannen har uppfyllt alla de krav som ställs på alla andra sökande, samtidigt som han enligt vår kriminalvård är färdig för sitt fortsatta liv, så har jag svårt att se varför han skulle stoppas från fortsatt utbildning.

Det är självfallet inte enkelt för alla att rent känslomässigt veta att en man som mördat i början av 2000-talet nu utbildar sig till läkare på KI. Men hur vill vi annars att det ska fungera?

Vilka utbildningar eller yrken ska reserveras för dömda brottslingar och vilka ska i så fall inte vara möjliga för en mördare som sonat sitt brott att få arbeta med?

Inte ska rollen som återfallsförbrytare vara den "bästa" möjligheten för ett person dömd för ett grovt brott!

Så länge det handlar om att en ansökan sker på lika villkor som alla andra, utan speciell hänsyn, och att det inte föreligger specifika säkerhetsrisker så kan i alla fall inte jag se att vi  enbart baserat på ett avtjänat straff ska kunna stoppa en människa med ambitioner att skapa sig ett bättre liv.

I det aktuella fallet handlar det om att Kriminalvårdens bedömning om att man är färdigvårdad och redo för detta bättre liv utan för murarna. Om kritik och granskning ska ske är det i så fall där som det bör göras.

Det går också att ha synpunkter på strafflängder och hur stor del av detta straff som ska avtjänas innanför murarna innan det är dags att bli fri, men det är en annan fråga.

Relaterat:

Andra bloggar om: läkarutbildning, brott, hatbrott, straff, kriminalvården, karolinska institutet, ki, samhälle, Intressant.se