Den orimliga olympiska bojkotten
Jag har redan för några veckor sedan, när Burma var som hetast i debatten, motsatt mig en bojkott av de olympiska spelen i Beijing nästa år.
Jag skrev ur ett rent idrottsligt perspektiv i inlägget Idrotten förbrödrar- OS-bojkott är ingen lösning, som utgår från just det positiva med idrotten, och Balans i debatten om Kinas ansvar för Burma som till största delen utgick från det Birger Schlaug och Ingolf Kiesow skrev.
Idag är det Blogge som funderar kring en teoretisk svensk bojkott med perspektiv på tidigare bojkotter som Sverige inte deltagit i.
"Skälen för att bojkotta de olympiska spelen i Kina inrymmer också bristen på respekt för mänskliga rättigheter. […] Men sådana krav på att respektera de mänskliga rättigheterna ställdes inte i Sarajevo 1984 – svenskarna reste glada i hågen till kommunistiska diktaturen Jugoslavien för att tävla, bara några år innan landet skulle braka samman i splittring, inbördeskrig och etnisk rensning. Var fanns de moraliska betänkligheterna då? Ordet bojkott fanns inte ens på kartan.
Sådana krav ställdes inte heller i Moskva 1980 – svenskarna reste glada i hågen till kommunistiska diktaturen Sovjetunionen för att tävla, trots att landet bara ett halvår tidigare hade invaderat Afghanistan, och trots att landet tillhörde de som flitigast och hårdast bröt mot mänskliga rättigheter."
Det är självfallet så att det, precis som Blogge skriver, har funnits en rad andra OS som på betydligt bättre grund hade varit förtjänt av en svensk bojkott.
Om det handlar om hur vi ser på andra nationers agerande i olika konflikter runt om i världen så vore det allra mest konsekventa att alltid använda sig av bojkott när något av dessa länder vi inte anser duger själva väljer att delta i det olympiska spelet, dvs vid varje enskilt mästerskap.
Listan på länder som då, på ena eller andra viset, inte skulle anses vara korrekta att tävla emot skulle bli lång. Så lång att vi kan lägga ner tanken på olympiska spel och andra globala mästerskap där världens idrottsmän möts och förbrödras. Eller som Sune Sylvén på Svd förklarade det: "Kina är visserligen värdnation, men olympiska spel tillhör mer än
någonsin hela världen. Och är trots alla fel och brister en ljusglimt i
en dyster värld."Relaterat:
1
Andra bloggar om: burma, politik, diktatur, bojkott, kina, demokrati, sport, os 2008, beijing, Intressant.se