Damfotboll är som öl i plastmugg

När nu Gert Fylking tagit bladet från munnen och gett sin syn på damfotbollen av idag, som han liknar vid "V75 med kossor", så dammar jag av min egen syn på densamma.

Damfotboll i Sverige är en sport som intresserar svenska folket ungefär
lika lite och lika sällan som curling, skytte och modern femkamp –
enbart i samband med ett stort mästerskap där vi blir något mer
intresserade enbart för att det handlar om vår nations ära i
internationella sammanhang. Vid årets VM blev det inte ens så.

I samband med varje OS eller VM kommer alltid
diskussionen upp om att damfotboll missgynnas i relation till herrarna.
Den då aktuella framgången i mästerskapet tror man kommer att ge
damfotbollen den skjuts som de anses att sporten är värd i form av
intresse och ekonomiska förutsättningar.

Grejen är bara att det händer aldrig. 5 veckor efter mästerskapet är
slut intresserar damfotbollen sponsorer och publik precis lika lite som
5 veckor före mästerskapet.

Det är helt enkelt så att damfotboll enbart engagerar det svenska
folket i någon större utsträckning när det handlar om möjligheter att
vinna EM, VM eller OS. Damfotboll är för publiken mer en rolig grej vid
de här tillfällena än något som lämnar ett eftertryck.

Bäst kan det kanske liknas vid en gatufest där man dricker öl i
plastmugg och umgås med människor från sin hemstad som man bara träffar
en gång om året. Man tycker det är trevligt just då, men när man dagen
efter, vid närmare eftertanke, begrundar det hela kommer man fram till
att ha lurat sig själv en smula.

Aktuella länkar:

 

Andra bloggar om: sport, damfotboll, fotboll, gert fylking, Intressant.se