Den humanistiska vägen enligt Sturmark
Läser Christer Sturmarks tal, som han höll vid avslutningen av Pridefestivalen, och fäster mig vid det alldeles självklara i det han säger:
"Jag är inte tolerant mot HBT-personer. […]
Att tolerera något, betyder att man motvilligt accepterar något man inte gillar. Man låter bli att försöka förhindra det, då är man tolerant. Det duger inte.
Att
vara Humanist innebär mycket mer än så. Att vara Humanist innebär att
man säger JA till en fri och myndig människa som tar eget ansvar för
sin kärlek, utan tron på religiösa regler och dömande gudar. […]Stamcellsforskningen är vår tids största medicinska hopp. […] Stamcellsforskningen lovar bot och lindring till vår tids mest fruktade
sjukdomar: Alzheimer, Parkinson, ryggmärgsförlamningar eller
förlamningssjukdomen ALS, som tog min egen pappas liv för ett år
sedan. Denna forskning förbjuds i USA, och kristna politiker över hela
Europa vill förbjuda det även här. Varför? Därför att de tror att Gud
stoppar in själen i denna cellklump vid befruktningen. […]Humanismen är en försoning med en naturlig värld, utan krav på underkastelse under en förvirrad Gud.
Jag
säger förvirrad Gud, för en Gud som blir upprörd över vem man älskar
eller går till sängs med, och samtidigt inte bryr sig om att människor
blir misshandlade och mördade för sin kärleks skull, eller att barn
förlorar sina föräldrar i Tsunamivågor, det är sannerligen en förvirrad
Gud.En sådan Gud gör sig skyldig till grova
felprioriteringar. En sådan Gud är närmast psykotisk i sin
maktfullkomlighet, och knappast värd någon respekt. […]I Sverige bildar just nu några avhoppade kristdemokrater ett nytt Guds parti. […]
Till dem vill jag säga, eftersom budskapet nog
inte får göras alltför komplicerat, att de istället borde läsa
barnboken ”Folk och rövare i Kamomilla stad”.Där säger överkonstapel Bastian allt de behöver veta: Lagen som gäller i Kamomilla stad lyder så här:
”Man ska inte plåga andra, man ska alltid bjuda till, men i övrigt får man göra som man vill”
Berätta det för alla ni känner."
Rent principiellt håller jag med om varenda ord i det jag citerar från Christer Sturmarks tal. Att det sedan dyker upp gränsdragningar i livet, där det ibland blir fel, är en helt annan sak.
Dåligt samvete är en god egenskap om det leder till reflektion över vad som blev fel och hur jag ska agera nästa gång för att vara mer humanistisk i mitt beteende.
Om däremot det dåliga samvetet leder till att man förlitar sig till en gud som klart och tydligt dokumenterat sin oduglighet att leda människor till en bättre värld så har man inte gjort någon egen reflektion.
Istället har man blint låtit sig styras av andra människors tolkning av gamla religiösa "sanningar" som säkert i många fall har en humanistisk plattform, men som genom åren förvanskats och tolkats sönder och samman för att tjäna helt andra syften.
Aktuella länkar:
Andra bloggar om: humanism, religion, humanisterna, christer sturmark, hbt, pride, gud, samhälle, stamcellsforskning