Orimlig Sharon-rapportering

Jag har full förståelse för oron och sorgen i Israel över Ariel Sharons hälsotillstånd.

Jag har också full förståelse för samma oro bland alla andra Israel-sympatisörer i världen.

Utan att dra in hela den komplicerade och utdragna konflikten mellan israeler och palestinier så kan jag inte alls förstå den extrema publicitet som han får i vårt land dag efter dag, vecka efter vecka. Det skrivs spaltmeter och sänds extrasändningar i TV4 om honom precis som om han redan har avlidit.

Det skrivs också om hur viktig han har varit för den positiva utvecklingen under 2005 med Israels återtåg ut ur Gaza.

När fan blir gammal blir han religiös heter det ju och det måste vara precis detta som hänt med Sharon. Han vill bättra på sitt skamfilade rykte som general och högerhök.

Att det inte är mer än knappt 6 år sedan han gjorde sin berömda promenad på Tempelberget i Jerusalem och utlöste den andra palestinska intifadan verkar alla idag inte längre vara viktigt.

Alla vet att Ariel Sharon är en gammal man och att han redan tidigare varit mer eller mindre krasslig. Att följa hans dödskamp steg för steg så som nu sker i svensk nyhetsrapportering är både osmaklig och direkt märklig.

Antingen det är Yassir Arafat, Ariel Sharon eller någon annan betydande person så har jag ingenting emot minnesprogram över varken den ene eller andre, men låt personen i fråga först få lämna in och därefter göra sammanfattningar av den art som redan nu har gjorts i Sharons fall.

Update:

Läs också Mattias på Utsikt från Höjden och hans inlägg "Låt mig slippa glorifieringen av Ariel Sharon" från förra veckan.