Jubileumsåret 2020

Tio år med löpningen och femtio år i livet.

Det är detta som är ingången i det nya året och decenniet som börjar på en strand i Sri Lanka om 1,5 dygn.

Löpträningen ska bygga vidare på det jag gjort under 2019. Se vad som fungerade bra och vad som inte var lika bra.

I grunden är det inte så mycket att justera men in emot ett lopp så kommer jag att göra mer på mitt eget sätt i nedtrappningen än att träna på för hårt alldeles för nära inpå som jag misstänker kan ha varit orsaken inför loppen i våras.

Förhoppningsvis har året också inneburit att kroppen är mer förberedd på tuffare fartpass och fler långpass än tidigare. Det är just där förändringen har skett, tillsammans med styrketräning på regelbunden basis, och garanterat detta som gjorde Amsterdam Marathon till en positiv upplevelse.

Det där med vilka lopp som en vill springa är något som varit med ända sedan det första Kretsloppet 2011. Som ständigt återkommande lopp har jag haft Varvetmilen i mars och Göteborgsvarvet i maj.

Under 2020 kommer jag kanske att springa Varvetmilen som vanligt för att känna på formen, men det blir ingen åttonde raka start i Göteborgsvarvet. Istället är planen att springa Köpenhamn Maraton, dagen efter varvsdagen, den 17 maj och att det istället är inför detta jag kommer att planera träningen under vinter och tidig vår. Egentligen samma tidshorisont som 2019 men inte med en tanke om att dubbla med halvmara och mara inom loppet av två veckor.

Sedan kan jag tänka mig att springa 5 km i Blodomloppet Göteborg i början av juni igen. Rätt många år sedan nu och det vore skoj att se hur den gamla tiden (21:57) på 5 km från 2016 står sig. I någorlunda form borde jag ha en chans på det.

Egentligen vill jag inte planera in något lopp för andra halvåret men nästa år blir lite speciellt. Tanken är nämligen att jag för första gången ska ge mig på att springa Lidingöloppet 30 km i slutet på september. För att göra just det så tror jag att min träning över sommaren behöver anpassas för en annan typ av lopp än de jag är van vid.

Distansen i sig avskräcker mig inte. Däremot är vare sig underlag eller typ av bana något jag tränar speciellt mycket på. Kuperad terrängbana tillhör undantagen så därför behöver jag lägga in en hel del sådan träning över sommaren.

Att fylla femtio år känns ganska märkligt när en börjar sätta det i ett perspektiv baserat på hur upplevelsen var när ens föräldrar var så gamla. Det kanske ligger i sakens natur att inte själv känna sig så gammal som man är men jag har mycket svårt att identifiera mig med siffran på åldern relaterat just till bilden av denna.