Stenmark i mitt hjärta

Sportens värld var ett ställe att fly till med tankarna och drömma
sig bort.

På sommaren var det Björn Borg som inspirerade.

Jag stod där på vägen hemma och slog på en tennisboll som satt fast i ett gummiband så att bollen hela tiden kom tillbaka till mig för en ny perfekt forehand eller backhand. Ibland ritade vi upp en tennisplan på gatan med krita, satte ett “nät” över vägen och spelade matcher. När det kom en bil var det bara att ta en paus för att flytta nätet en stund.

När vintern kom var Ingemar Stenmark den självklara ikonen.

Här handlade det om att hitta en bra backe att kunna sätta upp käppar i och
sedan åka egna slalomtävlingar. Det var vid den gamla fabriken, där det nu är
vattenverk, eller i backen nedanför vårt hus där vi i den ledningsgata som går
där stakade upp vår egen slalombana och åkte. Lite senare slet vi oss genom
skogen till en åker bakom Torsbo gård där vi hade en mycket längre backe att
åka i och där kunde det till och med bli storslalom av det hela. Det var bäst
de åren när åkern inte var harvad innan snön kom. Annars kunde det bli aningens problematiskt med underlaget när jordhögarna skapade sina egna gupp. Här ute hade vi till och med tävling när våra föräldrar tvingades att se på.

Jag var nog mer organisatör än vissa andra och den som ville ta tiden, protokollföra resultatet och sedan sätta upp resultatet på anslagstavlan hemma. Jag var inte lika bra på att åka snabbt och kunde bli rejält förbannad när det inte gick som jag ville. Över huvud taget var jag arg när de andra inte ville strukturera upp det så lika verklighetens slalom som nu var möjligt i en skogsbacke i Västergötland.

En annan sak som jag producerade otaliga av var teckningar föreställande Ingemar Stenmark. Jag vet inte hur många det blev där under några år. Tyvärr har jag inte kvar någon, inte ens de bästa exemplaren som faktiskt var riktigt bra.

Jag drömde mig även bort genom att hitta på egna spel som
omfattade en hel alpin säsong med slalom, storslalom och störtlopp och givetvis var sändningarna på Sveriges Televison med Sven “Plex” Pettersson som kommentator heliga. Det var egna protokoll med Stenmark, bröderna Mahre, Andreas Wentzel, Bojan Krizaj, Stig Strand, Bengt Fjällberg, Piero Gross och allt vad de nu hette i den tidens världscup.

Jag vet att det förekommer klipp på SVT där man visar skolklasser som tittar på Stenmark och där människor står och ser honom på en TV som står i ett skyltfönster åka slalom en torsdagsförmiddag. Det är lätt att få för sig att det här handlar om en engångsgrej men det var exakt så det såg ut på 70-talet när han tävlade. Det fanns väldigt lite som fick komma i vägen för att inte se Stenmark vinna ännu en tävling och förstasidorna i kvällstidningarna med honom var otaliga. Det kunde handla om att han gränslade en port i tävlingen dagen före med suddiga bilder som visade det hela.

Ingemar Stenmark var så överlägsen i Världscupen att den store mannen bakom hela cupen, fransmannen Serge Lang, införde nya regler och tävlingsformer enbart i syfte att förhindra eller i alla fall öka spänningen i totalcupen.

Reglerna ändrades så att man bara fick räkna ett visst antal av alla tävlingar i varje gren (slalom, storslalom och störtlopp) vilket för Stenmark innebar att han fick stryka ganska många poäng varje säsong med tanke på hans överlägsenhet.

Man införde också kombinationstävlingar säsongen 1978/79 som förutsatte att man åkte störtlopp (vilket Stenmark inte gjorde) och där poängtilldelningen för dessa var hög.

Ett tydligt exempel hur detta gjorde att Stenmark inte vann fler totalcuper än vad han gjorde är säsongen 1979/80 där han förlorade cupen till Andreas Wenzel med 4 poäng (200 mot 204) men där detta enbart grundades på de fyra bästa (av åtta) resultaten i varje gren och de tre bästa (av fyra) i kombinationstävlingarna. Ingemar förlorade med fyra poäng efter att ha fått stryka ytterligare 128 poäng! Wenzel i sin tur fick stryka 8 poäng…

Ingemar hade tagit maximal pott i sina grenar men det räckte inte ändå när allt gjordes för att hindra honom ifrån att vinna totalcupen. Året före var ännu värre där bara de tre bästa resultaten räknades och Stenmark blev av med 260 poäng i totalcupen.

Utan att delta i kombinationstävlingarna var det för Stenmark, med de här reglerna, i princip omöjligt att vinna totalcupen någon mer gång efter hans tre segrar 75/76, 76/77 och 77/78. Efter det hade han, med dagens regler där alla tävlingar räknas, även ha vunnit de tre efterföljande säsongerna (78/79, 79/80, 80/81) och varit mycket nära ytterligare två säsonger därefter. Det var först 84/85 som han inte var i närheten av slutsegern och inte heller vann en enda tävling under säsongen.

Säsongerna efter det vann han ytterligare några tävlingar varje år och den sista 86:e segern tog han i Aspen i februari 1989.

Han ställde upp i 231 världscuptävlingar, vann 86 och två eller trea i ytterligare 69 av dessa vilket innebär att han var på pallen i 2/3 av alla starter! Oavsett när eller om Lindsey Vonn når upp till samma antal segrar så är hon inte ens i närheten av den prestationen.

För mig är Stenmark tillsammans med Björn Borg dom två största idrottsmän jag upplevt i mitt liv. Kanske delvis för att deras storhet skedde i en helt annan tid och under en del av mitt liv när jag verkligen var mottaglig för det hela. Men samtidigt står sig prestationerna än idag och inte minst Stenmark har i en lång rad sammanhang efter sin elitkarriär visat vilket enormt fysiskt fenomen han är.

Idag fyller han 60 år vilket bara det känns ganska overkligt.

Grattis Ingemar, en av min allra största idoler någonsin!

 

Andra om Stenmark:

SVT Sport firar “Stenis” 60 år

Aftonbladet – 60 bilder på vår störste