Tänk om lösningen på terror och extremism var svart eller vit!

Att prata om ett öppet och fritt samhälle är väldigt enkelt. Att sedan stå upp för detsamma när det blåser snålt är inte lika enkelt.

När det nu blåser snålt och debatten går hög om personer som åker från Sverige för att strida för ISIS så blir det väldigt lätt att i ren förskräckelse över vilka fasansfulla saker dessa människor deltar i reagera genom att vilja kasta ut dessa personer från Sverige när de återvänder. Det är det “enkla” svaret på ett problem som är betydligt mycket djupare än så.

Priset vi får betala i ett öppet demokratiskt är att individens frihet också kan visa sig vara samhällets fara. Detta måste det demokratiska samhället förebygga och hantera.

Ett öppet samhälle kan aldrig skydda sig fullt ut mot terror oavsett om det är en Anders  Behring Breivik, en Taimour Abdulwahab eller någon annan större gruppering. Det är en extremt svår avvägning som måste ske mellan hot om terror och inskränkningar i vår personliga integritet. De åtgärder vi kräver är sådana som vi måste balansera på samma grunder oavsett vem den skyldige är.

Idag är det ISIS, igår fanns det andra organisationer och imorgon dyker det upp nya. Frågan är om det är organisationen i sig som är det vi ska fokusera på eller om det inte handlar om att med olika verktyg förebygga all form av terror mot mänskligheten oavsett om organisationen är terrorklassad för dagen?

Det är inte heller så enkelt att en person som rest iväg till Syrien, Irak eller annan misstänkt plats med automatik är en person som har utfört folkmord eller brott mot mänskligheten. Det kräver att man kan slå fast att personen verkligen har utfört förbrytelser.

Även om det låter tråkigt, svenskt och tandlöst så handlar det om en långsiktig strategi som går ut på att förebygga att en person ens kommer på tanken att dra iväg för att strida i krig och terror och utföra dessa brott mot mänskligheten. Det är också denna långsiktiga strategi som i alla led måste balanseras rätt för att kunna förebygga, övervaka och hjälpa utsatta personer utan att det inkräktar på alla vår personliga integritet.

Terror som utförs av muslimer är inte bara terror som är riktad mot andra. Denna terror är i allra högsta grad något som drabbar muslimer runt om i världen. Det finns med andra ord mycket goda skäl att inte ytterligare distansera oss ifrån muslimer i Sverige eller andra länder. Problematiken där muslimer är en del av det onda är i allra högsta grad något som ligger i muslimers eget intresse att lösa. Extremismens tankebanor visar sig väldigt ofta inte alls ta någon hänsyn till de egna. Det handlar om ett högra syfte där oskyldiga offer är en del av priset som måste betalas för att uppnå sitt mål. Rasism och kategorisering av människor och deras värde är inte bara något som existerar mellan folkslag och raser. Den finns inom ramen för varje kategorisering.

Efter terrordåden i Norge fanns det i norden, med sin förhållandevis liknande grund, en möjlighet att gemensamt ta ett rejält omtag om åtgärderna för att uppfylla Stoltenbergs ord om mer demokrati och mer öppenhet. Tyvärr har det bara blivit värre sedan dess och det är först nu vi i Sverige på allvar ser en debatt där inte varje enskilt uttalande, som skulle kunna knytas till främlingsfientlighet och rasism, får komma fram utan att kopplingen sker så direkt. Men det blir som tidigare sagts en polariserad debatt utan nyanser. Det handlar antingen om att skämma bort hemvändande påstådda terrorister eller att vi ska sätta dom på första bästa plan ut ur landet.

Så enkelt är det inte. Istället kommer vi att behöva göra båda delarna. Vi kommer att med skarpare lagstiftning och en tydlig granskning av personer, som bevisligen har deltagit i strider för terroristorganisationer, att få fall där svenska medborgare döms för detta. Dessa personer kommer att få sitt straff i Sverige om de är svenska medborgare utan annat medborgarskap och de kommer att utvisas ur landet om det finns ett annat medborgarskap. Ingenting konstigt med det. Utan att kunna lagstiftningen som sådan tror jag mig veta att den typen av utvisning kan ske redan med dagens lagstiftning.

Men vi kommer också att tvingas stärka upp det preventiva arbetet och den hjälp och det stöd som kommer att krävas för att personer som är i riskzonen eller personer som redan har varit iväg kan få en möjlighet och ett perspektiv som är vägen in i det svenska öppna samhället. Detta är något som inte är kopplat till vilken organisation eller religiös hemvist personen har. Detta är något som måste fungera oavsett muslimsk extremist eller rågblond svensk högerextremist. Det finns en rad olika exempel på lyckade strategier och verksamheter både i Sverige, Tyskland och Danmark för att pusha människor att hoppa av inslaget spår och med nya perspektiv ta steget bort ifrån riskzonen. Detta är inte en hjälp för extremisterna och terroristerna – det är en hjälp för det öppna samhället.