Hur mycket av H&M:s ignorans på Facebook genomsyrar företaget i övrigt? #blogg100

Nätkärlek och näthat är en av de absolut största samtalsämnena just nu. När till och med statsministern uttalar sig i en fråga likt denna så är det ett tecken på att något kanske kan hända.

Frågan är om i kommer att se tillbaka på februari 2013 som månaden när något avgörande faktiskt skedde i hur vi hanterar intolerans och hat gentemot varandra?

Om alla som nu engagerar sig verkligen ger sig fan på att inte låta hatet och alla förbannade galningar från att lyckas så kan det faktiskt vara möjligt. För det är så många som uttrycker att det som framförts av dessa modiga kvinnor är saker som dom aldrig aldrig trodde förekom.

En av delarna i Uppdrag Granskning var om Sara och hennes inlägg på H&M:s Facebooksida. Hon utsattes för helt sjuka påhopp och H&M gjorde egentligen ingenting vettigt för att stoppa eller plocka bort det hela. I programmet skickade man fram sin ansvariga för sociala medier för att förklara företagets sätt att hantera det hela. Hon erkänner självfallet (vad ska hon göra?) att det är helt förfärligt, men kan inte förklara varför det inte stoppades tidigare.

Kanske är det heller en ansvarig för sociala medier på H&M som ska stå till svars utan faktiskt en ansvarig för hur man hanterar etik och moral.

Jag har ofta försvarat H&M när man fått klä skott för medias lata inställning att alltid ge sig på deras tveksamheter i produktionsledet borta i Asien. Man är helt enkelt inte ensamma om att vara en del av den problematiken, men man får som stor drake gång efter gång stå som exempel.

Men när jag ser Uppdrag Granskning kan jag inte låta bli att undra över hur ett företag som H&M med en lång räcka styrningsdokument innehållande etiska och moraliska regler, code of conduct och andra riktlinjer. Under parollen En god arbetsgivare säger man så här:

Oavsett var vi finns i världen är det lätt att känna igen vår kultur och anda. Tack vare vår värdebaserade verksamhet har vi lyckats bygga upp en flexibel, proaktiv och resurseffektiv organisation som snabbt kan expandera. Att ha tydliga värderingar hjälper oss att rekrytera och behålla rätt medarbetare, vilket i sin tur bidrar till vår framgång. Vi tror på våra medarbetare och deras förmåga att ta egna initiativ. Vi uppmuntrar våra medarbetare att tänja på sina gränser och komma med nya idéer. Att vara uppriktig och visa laganda uppmuntras, liksom att använda sitt sunda förnuft, vara kostnadsmedveten och inte minst, hålla det enkelt och undvika onödig byråkrati.

Att detta finns för den egna personalens bästa är bra, men det tycks ju knappast vara så att detta har trängt igenom till de som arbetar med att låta deras kunder få uppleva samma känsla när man vänder sig till företaget med en fråga på Facebook.

H&M själva är mer eller mindre obefintliga i flödet och stackars Sara får uppleva hur allt det vi fick höra om igår bara kastas över henne utan att H&M agerar utifrån någon form av strategi som grundar sig i företagets fina ord.

Jag ska inte med detta påstå att H&M även i övrigt i sin verksamhet mest har fina ord i olika styrdokument och policys, långt därifrån, men någonstans undrar jag ändå inte om det säger en hel del om ett ganska stort glapp mellan vad som sägs och vad som sker.

Andra läsvärda ord om den aktuella debatten:

Brit Stakston – BEFRIAD ZON: Hur hade H&M agerat om det skett hot i en butik?

Sofia Mirjamsdotter – Det här kan du göra som motvikt till hatet

Bisonblog – Dags att visa digitalt civilkurage

Jocke Jardenberg – Näthat – ett ord som bara skymmer sikten
Inlägg #015 från mig i #blogg100 som är ett initiativ av Fredrik Wass.