“Ful, fet och äcklig är vad du är din jävla slyna” #blogg100

Den här rubriken är hämtad från vad Sanna Lundell läser upp ur ett brev. Det är alldeles förfärligt, men det är kanske ändå något av det mildare som framförs på SVT av ett antal framstående svenska kvinnor inom media.

Uppdrag Granskning ska avhandla näthatet och redan nu finns en film med kända kvinnor som läser upp de vidriga brev de har fått ta emot.

Det är under alla omständigheter rent för djävliga brev och mail som de fått till sig och det är modigt att läsa upp det så som nu sker. Det finns dock en hake och det är att filmen går under namnet “Män som näthatar kvinnor”.

Sannolikheten att det är exakt så är gigantiskt stor, men vet SVT att det verkligen är på det viset? Eller är det bara ett antagande?

Dock är inte det avgörande. Vi vet att det nästan bara är män som använder den typen av beteende för att trycka ner kvinnor.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att bara för att det handlar om i stort sett enbart män så innebär det inte att alla män på nätet eller i övrigt i livet uttrycker sig så. Men det räcker med de som gör detta och därmed i slutändan kanske lyckas få tyst på en framgångsrik kvinna som inte längre vill eller vågar uttrycka sina åsikter. Det handlar om förtryck av kvinnor och om förtryck av vår yttrandefrihet av i huvudsak svenska heterosexuella män.

Så ser det ut i vuxenvärlden på nätet idag. Samma fenomen finns bland ungdomar, men där kan vi se tydliga bevis för att även tjejer kan vara drivande i att trycka ner andra tjejer. Instagram-kaoset i Göteborg har visat tydliga indicier på att det kan ha handlat om minst ett par unga tjejer som varit drivande i att utsätta andra tjejer för oacceptabla påhopp och förnedringar. Det finns säkert fler faktorer än detta också.

Vad vi ser är hur tjejer/kvinnor gör som män/killar gör istället för att bryta ett mönster och använda sin styrka till detta.

Ett annat tydligt exempel på hur kvinnor faktiskt bidrar till att underblåsa nedvärderande bilder och texter om kvinnor är det som Ajour skrev om igår i Ulrika Goods skrämmande inlägg “Kvinnor är de enda som hejar på sina förtryckare” där otaliga exempel visar hur kvinnor är drivande i att raljera just över nedvärderande saker om andra kvinnor.

Jag har varit skeptisk till många feministiska påfund och tankar som har framförts genom åren och jag kommer aldrig att kalla mig feminist. Men någonstans de senaste åren har min inställning ändrats ganska radikalt i synen på tjejers och kvinnors möjligheter i samhället.

Det är de facto fortfarande så 2013 att alla har i teorin lika möjlighet oavsett kön men i praktiken finns det både medvetna och omedvetna strukturer som påverkar möjligheten att ta sig fram i livet. Även om framstående män också kan bli hårt åtgångna så kan jag garantera att den typ av brev som kvinnorna i filmen ovan har fått är avsevärt sällsynta och absolut inte formulerade på det nedvärderande sättet.

Kanske har min syn påverkats av att ha två små döttrar som ska leva upp till tjejer och kvinnor i ett samhälle där starka kvinnor kan behandlas på det här viset och där den omedvetna uppfattningen om vad tjejer kan och vad killar kan är så djupt rotad hos alldeles för många moderna män och kvinnor.

Jag är inte ute efter att alla barn ska vara hen. Det handlar inte om att alla ska vara lika, men det handlar om att alla ska ha samma möjligheter och behandlas lika utifrån detta.

Vad som gör det hela så komplicerat är att det inte bara är män som bidrar till att det ser ut som det gör. För när kvinnor agerar så som Ulrika Good visar så är dom en del av att trycka ner andra kvinnor.

Det ska bli intressant att se Uppdrag Granskning imorgon och vilken vinkel man har valt på hur allt detta hat ska kunna stävjas.

Om det är internet som blir boven och därmed rop på övervakning och utnyttjande av redan befintlig spaning så går man i galen låda. Digitala sätt att förmedla sig är bara något som har gjort det hela enklare, men det är inte genom begränsningar i möjligheten att kommunicera som vi kan komma tillrätta med problematiken. Inskränkningar i vår personliga integritet  löser ingenting. Det handlar om en grundläggande människosyn.

Inlägg #013 från mig i #blogg100 som är ett initiativ av Fredrik Wass.