Vad tycker moderaternas partisekreterare egentligen om datalagringsdirektivet?

Pendeln har slagit alltför långt när det gäller avvägningen mellan statens intressen och den enskildes rätt till privatliv och integritet. Kan det vara så att pendeln nu börjar svänga åt andra hållet? Jag hoppas det.

Så här skrev moderaten Kent Persson på sin blogg i oktober 2009 om det faktum att regeringen då tog beslut om att flytta fram beslutet om masslagring av telefon- och internettrafik.

Jag höll med honom då och är idag ganska bekymrad över hur relativt tyst som just denna masslagring har röstats igenom i riksdagen och numera är vår vardag.

Det fanns såna som folkpartisten Mathias Sundin som hade stake att rösta emot sin egen regering i torsdag, men dom allra flesta har valt att blunda för vad som tidigare har uttalats vara deras övertygelse. Andra har valt att på ett enormt märkligt sätt påstå att Sundin är fel ute och blanda ihop äpplen och päron riktigt rejält.

Men åter till Kent Persson. Sedan oktober 2009 har han först har blivit invald i Moderaternas partistyrelse och dessutom sedan någon månad tillbaka blivit utsedd till partisekreterare för sitt parti.

Inför torsdagens omröstning så frågade jag Kent på Facebook hur han idag ser på frågan om datalagringsdirektivet och masslagring av information om var och en av oss och som polisen nu får tillgång till.

Kent har valt att inte svara på min enkla fråga, varken i torsdags eller när jag påminde honom igår, och jag vet inte om han har ändrat åsikt eller om han gör precis samma sak som han själv just nu punktmarkerar Stefan Löfven för. Nämligen att låta sin egen övertygelse stå tillbaka för vad partiet har bestämt är gällande.

Jag tycker att det vore klädsamt av partisekreteraren för regeringens största parti att kunna ge svar på mig enkla fråga.

Har han ändrat åsikt eller låter han den personliga övertygelsen stå tillbaka för partiet?