OS är ingen nöjesresa

Sveriges Olympiska Kommitté får kritik för att damspelaren Matilda Ekholm inte får åka till OS i London trots att hon vann världskvalet i Qatar i helgen.

Från bordtenniskretsar låter det som om hon skulle vara så bra att hon kan placera sig på en anständig placering i ett OS. Men hon är bara på 69:e plats i världen och den där vinsten i världskvalet till OS är inte så imponerande som det först kan låta, något som också Glenn Östh på SOK konstaterar:

Världskvalet är ju när alla andra kval är gjorda. Titta på hur världskvalet såg ut, som man inte vet något om på förhand. Hon vinner alltså mot 93:e, 95:e, 129:e och 142:e rankade i sista matcherna.

Hon vinner, men hon gör det mot spelare som hon ska vara bättre än. Hon har inte en enda motståndare som aspirerar på någon av de tjugo översta platserna i ett OS.

Ekholm var utanför de 16 bästa vid EM både 2009 och 2011. I VM har hon vid alla försök från 2005 och framåt aldrig lyckats ta sig förbi den andra omgången.

När det inte finns något annat skäl, som en lagtävling på herrsidan, så kan jag inte se något märkligt i hur SOK resonerar.

OS är ingen nöjesresa för att se och lära, så som kanske ett EM eller ett VM kan vara i vissa fall, utan den gång vart fjärde år när slit och släp som bevisligen givit resultat som i alla fall kan ge ett anständigt resultat ska krönas.

Det kan säkert finnas undantagsfall där även en OS-biljett delas ut trots att resultaten ännu inte visat den klass som man ställer krav om, men till detta har Matilda Ekholm inte visat något resultat under hela sin karriär som motiverar ett deltagande i London.

Så ser den bistra verkligheten ut både för henne och ett antal hårt kämpande svenska elitidrottare med OS som högsta mål.