Dagen efter Piratpartiets svarta torsdag
Det finns många tankar om Rick Falkvinges och Piratpartiets svarta dag igår.
Emma på Opassande gör en glasklar analys av läget nu på morgonen i ett blogginlägg som heter Så… vad gör vi nu med Piratpartiet.
Folk vill kunna rösta på Piratpartiet och signalerar emellanåt oförskämt denna önskan. […] Folk vill kunna rösta pirat men har olika anledningar till varför det
känns svårt. Det måste vi lyssna på, brister i kommunikativa talanger
till trots.
Men vi har också aspekten att Rick Falkvinge uppfattas vara en fjant —
en del människor klarar inte av att se hela partiet pga det, även om de
anser att frågeställningarna är viktiga.
Hon skriver också om partiets självkänsla och hur man generellt sett är dåliga på att hantera extern kritik.
Niclas Strandh är inne och berör detta i sin analys av vad som hänt och hur Piratpartiet hanterar det:
Det sorgligaste är alla de blinda sekteristiska piratpartister […] som nu likt SD-puckon orerar vilt i kommentarsfälten. Som inte förstår
att det faktiskt inte spelar någon roll vad Rick menade, att det handlar inte om SR klippt eller inte: det här sätter sig i skallen på folk som annars kunde gett PP en röst och i varje debatt kommer det här hänga med.
Unni Drougge analyserar det hela och kommer fram till att Falkvinge nog ska lämna sin post:
Detta är inte en plumphet i stil med Stig Malms bevingade ord “fittstim”. Det är inte ett dugg roligt. Det är bara tragiskt.
Ibland kan kärlek vara att lämna sin baby till någon som är mer
lämpad till att ta hand om den. Älskar Rick sitt parti gör han det.
Personligen vidhåller jag att det allra värsta i det hela är att de viktiga frågor som Piratpartiet har på sin agenda nu riskerar att ligga i den allmänna debattens byrålåda resten av valrörelsen.
Piratpartiets armada kommer att göra allt vad man kan för att det inte ska bli så, men jag har svårt att se i vilket sammanhang som de andra partierna kommer att ta en debatt om Piratpartiets kärnfrågor.
Uppdatering:
Mymlan skriver ytterligare ett inlägg om Piratpartiet och har noterat en avskräckande formulering från partiets möte i Stockholm igår:
Medlemmar föreslår att vi lämnar barnpornografidiskussionen eftersom det är viktigare hur vi framstår än vilka åsikter vi har.
Detta kan inte tolkas på annat vis än att "medlemmar" i Piratpartiet, precis som Mymlan skriver, är beredda att dölja sina verkliga åsikter för att se bra ut på ytan. Jämförelsen som hon gör med SD är faktiskt ofrånkomlig.
Att det sedan kan anses ärligt att skriva ut detta i ett protokoll som direkt läggs ut till allmän beskådan kan kanske vara förmildrande. Men likt förbannat så handlar det om att "medlemmar" vill gömma undan verkliga åsikter.
Andra bloggar om: piratpartiet, rick falkvinge, barnpornografi, barnporr, val2010, politik, Intressant.se