Vad är ett särintresse i moderaternas värld?

Sitter och tittar på statsministerns tal från Almedalen igår.

Precis som flera andra så konstaterar jag att Reinfeldt visar upp ett stort självförtroende och försök att vara skämtsam i högre utsträckning än vanligt. På publiken är intrycket att man inte riktigt vet om man ska skratta eller vad det är som egentligen gäller. Skämten går inte hem till fullo kan man säga.

Vid sidan om detta så är det ändå en tydlig, och rättvis, bild av hur regeringen har klarat av att hantera den ekonomiska krisen utan att tillfredsställa varje rop på pengar ute i kommuner och från konkursmässiga bilfabriker.

Det är en sak som jag fastnar vid och det är hans prat om allmänintresse i förhållande till särintressen och hur det sistnämnda inte kan få gå ut över ett allmänintresse i olika prioriteringar som sker. Det kan låta självklart, men är det verkligen så enkelt? Var går gränsen mellan särintresse och allmänintresse?

I många, många frågor är allmänintresset helt givet. I säkert lika många fall finns det särintressen som måste tas tillvara för att skapa ett sammanhängande samhälle där människor känner den tillhörighet som krävs.

Jag tror jag förstår hur det är moderaterna tänker när man lanserar allmänintresset som en ledstjärna under valrörelsen. Men jag är lika säker på att det kan komma att innebära svårigheter att förklara när olika exempel på särintressen kommer att ställas upp.

Det är ingen självklarhet, Det är i allt för hög utsträckning en definitionsfråga på olika nivåer i samhället.

Trots detta så var det ett tal som balanserade på ett bra sätt mellan skryt för egen del och en klapp på huvudet på de rödgrönas politiska förslag.

Bloggar: Kent Persson, Erik Laakso, Maria Abrahamsson, Dick Erixon, Peter Andersson, Per Altenberg

Andra bloggar om: moderaterna, fredrik reinfeldt, särintresse, samhällsbärande, val 2010, Intressant.se