Facebook är på riktigt, mina vänner!

Det fanns en tid för länge sedan när Facebook var något udda och kanske till och med kaxigt.

Idag är det mainstream där i princip alla åldrar finns och där medelåldern har ökat radikalt det senaste året.

Sakta men säkert har de som varit skeptiska krupit till korset och skaffat ett konto.

Vissa fortsätter att vara skeptiska och är mer eller mindre inaktiva. Andra märker vilka möjligheter det finns att hålla löpande kontakt med sina kompisar och återknyta gamla insomnade kontakter från förr.

De som är fortsatt skeptiska kan säga att det är en konstruerad företeelse och att dom har svårt att se vitsen med det hela. Fine, men det stämmer inte. I alla fall inte mer än med så många andra saker som man gör i livet.

Vilken är skillnaden mellan att ödsla en halvtimme eller en timme på Facebook jämfört med att titta på tv?

Ja, en skillnad är att Facebook i alla fall har en potential att skapa en dialog med andra levande människor.

Visst kan man sitta och ödsla tid åt meningslösheter på Facebook där Mafia Wars är bara ett exempel. Men om man ser till vilka möjligheter som ges att knyta ihop gamla och nya kontakter så är Facebook det mest lysande exemplet på hela internet.

Jag har idag kontakt med säkert 10-15 personer, i alla fall varje vecka, som jag före Facebook inte har varken hört eller sett något ifrån på 15-20 år. Det är förnyade kontakter som för mig skapar ett mervärde och det är personer som jag aldrig någonsin skulle komma mig för att ta kontakt med igen genom att exempelvis ringa upp personerna ifråga.

Det finns dom som är med på Facebook utan att göra just mer än vara med. De varken skriver eller läser något.

Sedan finns det dom som mer eller mindre inte ger sig tillkänna där efter det att registreringen har skett men som, visar det sig när man träffar dom live, läser ALLT som skrivs av vännerna på Facebook och har fullkomlig stenkoll över vad som händer. Det är en del av deras dag att scanna av Facebook på samma vis som de på morgonen läser den lokala tidningen.

Jag tror helt enkelt att nästan alla kan hitta sitt sätt att tycka om Facebook och att de som till slut faller för övertalningskampanjerna också kan hålla med om detta. Även här skulle jag kunna rada upp en rad på förhand skeptiska personer som nu är bland de mer aktiva vännerna på Facebook.

Det som tidigare kunde konstateras på en klassfest efter 20 år kan numera följas varje dag på Facebook. Vad det har blivit av gamla klasskamrater behöver man inte längre krystat upptäcka på en fest i bygdegården där man växte upp. På Facebook framträder en betydligt mer äkta bild av vad som har hänt och vem han eller hon är idag.

I en tid där det pratas om att det är svårt att få ihop det sk livspusslet är Facebook en del i möjligheten att hålla kontakten och återknyta insomnade kontakter som annars fullkomligt hade runnit ut i sanden.

Facebook är på riktigt och är värt att ta på bra mycket större allvar än vad vissa fortfarande gör. Det utesluter inte ett socialt liv mellan fyra ögon. Det är snarare tvärtom så att det öppnar upp möjligheter för fler möten mellan fyra ögon som man kanske inte trodde skulle ske igen.

Relaterat: Kesomackan, Svd, DN

Andra bloggar om , , , ,