Bjästa är en spegel av vårt samhälle

Visst blir man upprörd över att titta på Uppdrag Granskning och deras reportage om "Linneas" öde efter den våldtäkt hon blev utsatt för.

Kritiken är svidande från så många människor runt om i landet. Hur kunde det gå så snett i hanteringen och bemötandet?

Man kan till viss del se det så som Hanne Kjöller beskriver saken och ställer frågan:

Det är fler än Bjästaborna som har något att lära. Alla som nu så
bestämt pekar finger kan ju fundera över hur de själva gör nästa gång de
hör någonting om att den där invandrarpappan i grannhuset visst slår
sina barn. Eller att den ensamstående fembarnsmamman på nedre botten tar
emot misstänkt många herrbesök på kvällarna. Lever ni som ni lär, reser
ni er upp och ställer den självklara fråga som uppenbart aldrig någon
ställde i Bjästa: Hur vet ni det?

Det ligger en ganska stor del sanning i det hon beskriver, men det är långt ifrån att beskriva det som hänt "Linnea" i Bjästa. Vi har generellt sett långt till att agera på saker som vi uppmärksammar. Vi sitter tysta i alldeles för hög utsträckning och vi borde agera mera och tidigare. Men det är i första hand inte detta som Bjästa handlar om utan om att det helt har ignorerats och istället skruvats flera steg åt motsatt håll till förmån för en dokumenterad våldtäktsman.

Man har spytt galla över offret och gett sitt stöd och oförklarliga klartecken till våldtäktsmannens agerande. Det gäller skolans agerande, kyrkans agerande och en lång rad vuxna människor som i egenskap av föräldrar till barn i samma skola inte bara har varit tysta utan faktiskt tagit ett steg framåt och ifrågasatt trovärdigheten hos offret och mildrat gärningsmannens agerande.

Skolchefen har i tidigare uttalanden sagt att skolan valt att vara neutrala innan det fanns en dom som vunnit laga kraft och att man inte vill utsätta inblandade personers för större lidande genom att offentligt prata om det som hänt mer än flyktigt.

När nu allt har briserat så väljer han att uttala sig ifrågasättande gentemot "Linneas" mamma som enligt honom har varit överbeskyddande och har förvärrat situationen genom att ställa höga krav.

Det tror fan att man som förälder till en 14-årig dotter som har blivit våldtagen i skolan reagerar starkt och ställer krav på skolan att agera för sin dotters bästa!

Det vore snarare ett fel på den förälder som i en sådan situation inte agerade just överbeskyddande och ställde krav på den arbetsplats där brottet har begåtts och de som där har ansvaret för att hantera följdverkningarna.

Det är inte alla som agerar starkt, men nu gjorde "Linneas" mamma det och att skolchefen Anders Fager när det nu har hamnat ute i offentlighetens ljus inte kan hantera det på ett bättre sätt än att anklaga henne för att ha förvärrats situationen är inget annat än beklämmande. Han underkänner sin egen kompetens och borde omgående lämna in sin avskedsansökan.

Avslutningsvis så gäller det att inte skena iväg och anklaga ett helt samhälle för inblandning i vad som har hänt. Så är det givetvis inte och det agg som riktas mot hela Bjästa är en alldeles för enkel fint att hänga på. Det finns tyvärr många, många andra samhällen som inte skulle ha hanterat en liknande situation nämnvärt bättre.

Andra bloggar om: bjästa, våldtäkt, samhälle,