Vill vi ha en statsminister som pratar klartext?

På P4 kan man varje kväll klockan 18.00 lyssna på nyheter "förklarat på ett enkelt sätt" i programmet Klartext.

Så här såg en av torsdagens nyheter i klartext ut:

Regeringen vill att vi ska få in nya vargar som kommer till
Sverige från andra länder.

Under vintern har det varit
tillåtet att jaga varg i Sverige. Jägare har skjutit ungefär 30
vargar. Det finns ganska få vargar här, och de vargarna är nära
släkt med varandra. Det var en av anledningarna till att
regeringen godkände jakten.

När två nära släktingar får ungar med
varandra kan de ungarna få sämre hälsa. I stället för de dödade
vargarna
vill nu regeringen att vi ska få in nya vargar från andra
länder.

Det finns en anledning till att man sänder nyheter som beskrivs på ett mycket enkelt sätt som nästan gränsar till hur en förälder pratar med sin fyraåring där hemma. Det finns ett behov att tillgodose nyhetstörsten på en nivå som passar alla i samhället. Inget konstigt med detta.

Frågan är om vi vill har en regering och en statsminister som tar sig till makten genom att prata klartext-språk i debatterna med alliansen och med svenska folket?

Gårdagens debatt i SVT var ett evighetslångt käbblande som gör den som är skeptisk till politiker helt apatisk och oss som ändå är intresserade jäkligt trötta.

Istället för att bolla vem som gjort vad med en medicinboll mellan borden så vill vi veta vad alliansen har tänkt att utveckla ytterligare. Vad de rödgröna har tänkt sig att göra har vi inte en aning om förutom att allt är fel, fel, fel som alliansen har gjort. Vi ska visst vänta fram till april innan något konkret ska kunna komma ut ur det samarbetet. 

Och sedan då, åter till klartext, så pratar Mona Sahlin och Lars Ohly just precis som i Klartext ett språk som vem som helst fattar men som för mig blir ett språk som blir så övertydligt, och ett långfinger i magen, att jag vill kräkas på det hela.

Vad Peter Eriksson stod där och mumlade om förstår jag inte alls, i alla fall var det inte klartext, och hur miljöpartiet kan undvika att låta Maria Wetterstrand ta dessa debatter är en gåta.

Jag vet att det inte är sannolikt, men det jag vill se och höra i fortsättningen är en tydlighet i vilka politiska ambitioner och visioner som finns hos regeringen och oppositionen för den kommande mandatperioden. 

Det allra viktigaste som alliansen måste få kontroll över och klart och tydligt kunna förklara för väljarna är hur förändringarna i sjukförsäkringen är tänkta , hur de uppenbara brister som finns ska justeras och att det finns en grundtanke om att det inte är meningen att någon enda människa ska behöva söka socialbidrag för att klara sig.

Det finns fortfarande en djupt rotad skepsis emot alliansens tankar bakom förändringar i försäkringssystemen. Alla, eller i alla fall många, förändringar som syftar till en långsiktigt bättre lösning behöver förändras och justeras ytterligare innan det blir riktigt bra. Under denna period hamnar tyvärr människor, helt oskyldigt, i kläm. Det borde inte ske, men gör det ändå. Just därför är det enormt viktigt att hela tiden vara lyhörd och på tå för att kunna agera snabbt för att göra dessa nödvändiga justeringar och förändringar.

Om alliansen klarar detta, samtidigt som man dessutom lyckas med ekvationen att förklara det för den skeptiska delen av befolkningen, så har man kommit betydligt närmare ett återval i september.

Jag hoppas att man inte behöver tala klartext a la Sahlin/Ohly för att budskapet ska gå fram.

Andra bloggar om politik, val 2010, alliansen, de rödgröna, Intressant.se