Goda tider för pensionärer

Det finns grupper som lyfts fram som drabbade när försämrade ekonomiska de senaste  10-15 åren förutsättningar diskuteras. En av dessa är pensionärer.

Nu visar den undersökning gjord av SCB om äldres levnadsförhållanden 1980-1995 som presenteras idag att detta inte riktigt stämmer, i alla fall inte i relation till de som idag är under 40 år. De som är "gruppen" pensionärer just nu tillhör den generation gamla som har det bättre än någon annan pensionärsgeneration har haft i vårt svenska folkhem.

På 90-talet skördade
vi frukterna av två viktiga processer. Det gäller etableringen av det
gamla pensionssystemet (ATP) som under 70-90-talet gav allt fler full
pensionsrätt (30 år) med cirka 65 procent av inkomsten under de 15
bästa åren. Den andra faktorn var den stora sysselsättningsökningen
bland kvinnor (400 000 jobb). I takt med ökad sysselsättning
ackumulerades allt högre pensionsrättigheter i de åldrar som senare på
1990- och 2000-talet passerade pensionsåldern.

Dessa två
faktorer innebar att äldre pensionärer med låga pensionsrättigheter
successivt ersattes av nya pensionärer med full ATP som kunde se
tillbaka på ett allt längre arbetsliv. Pensionärskollektivets
pensionsinkomster ökade alltså år för år, och närmade sig de
förvärvsarbetandes inkomster. Dessa resultat gäller
pensionärskollektivets inkomstsituation vid olika tidpunkter, beräknad
via nya stickprov år för år under de senaste 20 åren.

Pensionärerna som kollektiv har således fått
betydande ökningar av de disponibla inkomsterna under de senaste 20
åren. Ännu bättre har utvecklingen varit i övre medelåldern (50-60 år),
och då särskilt för det övre tjänstemannaskiktet. I den yngsta
generationen (under 40 år) har inkomstutvecklingen varit betydligt
svagare. Andelen fattigpensionärer har minskat under de senaste 20
åren, och socialbidrag har blivit sällsynta.

Alltså har vår nuvarande pensionärsgeneration det bättre än någon annan före dom. Den utvecklingen kommer att fortsätta när nästa grupp (50-60 år) sätter båda fötterna i pensionärstofflorna, men sedan är det stopp!

Det innebär att 40-talisterna, köttberget eller vad vi nu vill kalla dom kommer att ha "sett till" att själva surfa vidare högst uppe på den ekonomiska vågen även när de blir pensionärer. Bra jobbat, eller vad ska man säga?

Under och
även efter 90-talskrisen rapporterade allt fler uttalade
betalningsproblem (man sökte socialbidrag eller lånade till löpande
utgifter, eller betalade inte hyran etc.). Det gäller mest unga, men
var ovanligt bland äldre (55+).

Detta beror förmodligen inte bara på bra ekonomiska förutsättningar utan också på en helt annan syn på sin privatekonomi generationerna emellan. Räntefria avbetalningar på Onoff eller Elgiganten är med stor sannolikhet inte speciellt vanliga bland dagens pensionärer.

De äldres materiella levnadsstandard (tillgångar
avseende bostad, hushållsutrustning, fritid, medier och transporter)
har utvecklats analogt med inkomsterna. Vi ser en markant
standardökning för äldre (55+) och för pensionärer (65+) sedan början
av 80-talet. Ökade pensioner och ökad fysisk rörlighet leder till en
förlängning av medelålderns livsstil in i pensionsåldern.

Samtidigt fick vi en stagnation eller till och med standardsänkning bland yngre under 40 år (ungdomar; unga barnfamiljer).

Tillgången
till bil har till exempel ökat kraftigt bland äldre, men minskat bland
yngre under 40 år. I åldern 75-84 år har nu nästan 60 procent tillgång
till bil (ökning med 35 procent sedan 1980). Liknande gäller för
semesterresor och hushållsmaskiner.

Eftersom jag tror mig veta mer om hur generationen under 40 år lever sina liv, och hur det står till med den höga materiella standarden där, så måste jag nog konstatera att dagens pensionärer i så fall har det extremt bra generellt sett om de även där har tagit kliv framåt när yngre generationer stått still eller gått tillbaka.

Det viktigaste att konstatera är att jag inte på något vis missunnar den äldre generationen de kraftiga förbättringar som beskrivs i rapporten, men då gäller det också att ha med sig det i debatter och diskussioner om hur ekonomiska prioriteringar, skattesänkningar och annat ska ske i framtiden.

För oss "yngre" kommer det inte att finnas något tryggt gammalt pensionssystem att luta sig tillbaka emot när pensioneringen närmar sig. Vi har inte några "15 bästa år" att ta vara på. Vi ska räkna alla år och ska vara glada om vi får ut hälften av de nuvarande pensionärernas procentuella pension. Dessutom ska vi lita till det helt idiotiska PPM-systemet som i dagsläget inte gett mer avkastning än att det räcker till några månadshyror direkt i anslutning till pensionsdagen.

Viktigt att tänka på är också att vi inte glömmer att i "generella
siffror" finns det alltid de som är utsatta och lever långt ifrån de
goda tiderna som beskrivs av SCB.

Svenska bloggar om: , , , , , , ,

Bloggportalen Intressant.se