Rosa prinsessor på dagis
Vi håller för närvarande på och skolar in vår dotter på dagis.
Det är en värld som jag tidigare inte har haft någon relation till. Jag har aldrig själv varit på dagis och har inte heller i övrigt satt min fot där.
Det första intrycket är att personalen som ska ta hand om min dotter varje vardag de närmaste åren är kompetenta och trevliga.
Det andra som slår mig är vilken katastrofal miljö det är om man sätter in det i ett genusperspektiv.
Det är prinsessor och prinsar. Rosa och vita haklappar beroende av kön. Gudrun Schyman skulle förmodligen drabbas av andnöd om hon gjorde ett besök.
Jag vet ju precis hur det är. Jag har sett exakt samma attityder i drygt ett år nu från mödravårdscentral till förlossning, BB och barnavårdscentralen.
I alla dessa sammanhang har jag i princip bara mött kvinnor (möjligtvis med undantag för en narkosläkare) och ändå är det en så föråldrad syn på flicka och pojke, man och kvinna att jag har slutat att förundras.
När min dotter har på sig en ljusblå tröja så är kommentaren från någon som inte känner henne nästan alltid "vilken söt liten pojke!".
Samma attityd som jag också har mött på mitt arbete från kvinnor när jag varit pappaledig 2 dagar i veckan sedan dottern var 4,5 månad gammal – "så ni är hemma båda två och tar hand om er dotter". Nej självklart är vi inte det. Jag är hennes pappa och är fullkomligt kapabel till att vara hemma med min dotter. I och med detta har både jag och min fru varvat föräldraledighet med arbetslivet och fått ett annat perspektiv på tillvaron än välling och bajsblöjor.
Gudrun Schyman och alla hennes feministiska anhängare borde inse att det inte går att börja med en skuldbeläggning på alla män när så stor andel av alla kvinnor i yrken som har en direkt påverkan på blivande föräldrar och våra barn nästan uteslutande har en så felaktig syn på genusperspektivet.
Jag avslutar med att återanvända några rader som jag skrev för ungefär ett år sedan om uppfostran och eget ansvar:
Det blir ingen jämnställdhet mellan mamman och pappan i en familj
förrän båda som individer inser att det är naturligt. Vi kan
inte förvänta oss att varken Feministiskt Initiativ eller något annat politiskt parti
lagvägen kan ändra på detta.
Möjligheterna ligger i att få till stånd en
förändring på sikt. En förändring som i många sammanhang säkert kan gå
betydligt snabbare än idag.
Starten sker genom att ge rätt förutsättningar och perspektiv för det nyfödda
barnet och inte fortsätta utsätta dom för trångsynta kvinnor i ovan nämnda yrken. Kvinnor som naturligt vis inte gör det av ren illvilja utan för att dom inte vet bättre.
Svenska bloggar om: genusperspektiv, barn, uppfostran, dagis, Gudrun Schyman
Technorati tags: genusperspektiv, barn, uppfostran, dagis, Schyman