Dags för ny hockeyhausse

Då var det dags igen. OS i Turin närmar sig och idag presenterades den svenska hockeytruppen.

För det första tycker jag det är milsvidd skillnad mellan känslan inför en stor hockeyturnering som den i OS och det fotbolls-VM i juni som redan när känns intressantare.

Att det då dessutom är samma gamla gubbar som återigen är stommen i Bengt-Åke Gustafssons lag ökar inte direkt entusiasmen.

Det jag menar är att ett svenskt landslag har aldrig lyckats fullt ut i en riktig turnering med spelare som Niklas Lidström, Kenny Jönsson, Peter Forsberg, Daniel Alfredsson, Mats Sundin, Markus Näslund och Jörgen Jönsson. Vi har alltid skrivit upp oss själva inför turneringen.

Vi har spelat "den bästa hockeyn någonsin" så länge det inte gällt något och sedan har vi alltid med dessa spelarna i laget slutligen gjort fiasko. Minns Finland i OS för 8 år sedan och Vitryssland senast.

På pappret är det säkert det bästa vi kan ställa på benen. Med annan omgivning än svenska landslaget är de flesta av spelarna världsstjärnor, men i Tre kronors tröja går det alltid åt helvete. Bara därför borde Bengt-Åke vågat spola ytterligare några av ovan nämnda spelare.

Hoppet är det sista som överges även inom hockeyn så därför kanske det ändå är dags för detta gänget att äntligen funka tillsammans.