Vi har en s-regering utan visioner

Det känns som om socialdemokraterna är i ungefär samma läge som de var
i början av 90-talet – ett parti utan klara och tydliga visioner för
hur vi ska möta framtiden. De låter istället allianspartierna styra
dagordningen och kommer inte med någon form av nya idéer. Precis så var
det när dom förlorade valet i början av 90-talet med en gäng trötta,
gamla ministrar som statsminister Ingvar Carlsson, finansminister
Kjell-Olof Feldt och utrikesminister Sten Andersson. Feldt visste väl i
och för sig att förändringar borde ha skett, men fick då inte gehör för
sina åsikter.

Det fanns några nya, i alla fall relativt, som
på den tiden inte hade så framträdande roller. Göran Persson var
skolminister, Mona Sahlin var arbetsmarknadsminister och redan då fanns
Laila Freivalds där, då som justitieminister.

Just nu är det
dessa ministrar och x-antal till ledande socialdemokratet som är i
ungefär samma läge – inga tydliga visioner. Det är just detta som gör
att socialdemokraterna riskerar att förlora nästa års val. Det finns
självklart ett antal andra faktorer som de själva inte kan påverka, men
huvudproblemet är att de hittils inte lyckats möta, framförallt
moderaternas, framgångar med egna idéer.

Vad skickar man fram i
Almedalen? Jo, Marita Ulvskog. Jag vet inte, men är hon känd som en
politiker som har visioner och kan dra med sig folkmassorna? Knappast!

Om
det inte vore för vad som kan hända med vårt land om vi får en oenig
alliansregering under fyra års så tror jag det vore nyttigt med en
valförlust för socialdemokraterna. Då kan dom samla nya krafter, få in
nytt blod och nya idéer i partiet igen. Jag tror säkert att det finns
nytt blod redan nu, men att dess personer inte riktigt får utrymme för
sina visioner.

Annika Billström, som jag i övrigt inte kan speciellt mycket om, skrev så här i en debattartikel i Aftonbladet för nån dag sedan:

"Men
utfallet avgörs också av s egen hållning till verkligheten, såväl
lokalt som nationellt. Vårens uppslitande interna strider i Stockholm
visar att det finns spänningar som snarast måste biläggas.

Nationellt
måste socialdemokraternas analys bli klarare. Det är svårt att blunda
för att Reinfeldt och borgerligheten på flera punkter närmat sig det
politiska mittfältet. Det syns till exempel i synen på skatterna,
statens budget och arbetsrätten. Borgerlig pragmatism har
förutsättningar att vinna marginalväljare.
Det som skett innebär en stor politisk utmaning för s och ger nästa val en strategisk dimension.

För
s finns inget annat alternativ än att på nationell nivå möta den ”nya”
motståndaren på en ny kvalitativ nivå. Det vore ett misstag att möta
den nya borgerligheten med gammaldags retorik. Mot en ny borgerlighet
måste s våga formulera en pragmatisk och modern radikalism."

Jag
tycker att hennes ord ganska tydligt beskriver en del av vad som måste
ske inom socialdemokratin om de vill behålla makten efter nästa val.